aliiida

Idag känner jag mig ful. Jag ser att mina axlar är bredare än mina höfter och att min hud är blå och lite spräcklig på sina håll. Mina skuldror är odefinierade och även om ryggen är len så är den bara som en platt planka övertäckt av hud. Min överkropp är kort och runt midjan ligger en korv och vilar och den rör sig efter min rörelser och böjs till små valkar. Höfterna är ojämna och jag känner knappt höftbenen där inne. Brösten tycker jag rätt bra om, men de är oproptioneligt små och magen putar mer än de. Kanske för att jag är svankig, men svanken har sina köttbitar om sidorna, de hatade kärlekshandtagen som inte häger men som gör att en potenciell vacker midja är förstörd.
Min kropp är inte vad den var förut. Jag förstörde den en gång och jag antar att jag får skylla mig själv. Jag tackar den ibland för att den klarade sig. beundrar den, känner den och älskar den. Men sen kommer gånger som nu när jag klankar ner på den. Vi har ett hat-kärleks förhållande. Jag och min kropp.