Den första kärleken
Jag vill ha vinter och kärlek.
Jag vill ha kall vinter och varm kärlek.
Jag vill ha kall vind innanför jackan och en mansarm att hålla i.
Jag vill ha rosiga kinder och kallt huvud och en kyss på båda två.
Jag vill att det blåser mot mig, in mellan bröstet, där det känns som mest, som kallast.
Jag vill att någon lägger sitt huvud däremellan, där det känns som mest som varmast.
Jag vill ha glittrande frost i gräset och två par skor som får det att låta.
Jag vill ha den första snön.
oui, oui, oiu
Herregud, jag vill åka till frankrike.
cocos daiquiri
Denna helg har varit muy bueno.
Today: Jag har köpt ett par stövlar, en höstjacka, fyra tallrikar, en keramikskål och en tidning för 67 kronor. Igår köpte jag en kjol för 15 spänn. Jag har fyndat loss på katthemmets loppis, de har dessutom haft halva priset hela helgen.
Det är ju nästan noll kronor alltså.
Fridays: Jag och Sara hade en litet filmmaraton hemma i hennes stuga med tre filmer. Dessa var följande:
Unge Andersen, Pans Labyrint och Quill. Jag vyklade även dit, hon bor ute på landet. Det var sol och lä och alldeled underbart :)
Jag hatar att ha torra läppar, torr mungipa som gör ont. Men man ska inte klaga så mkt, som Emil Jensen säger. Han är ganska inspirerande och förstående. Förstår de som är ledsna, förstår agnostiker :) Det är mysigt att sitta och ta del av förstående människor som även är kreativa. alltså.
Zaturday: Jag och Sara var och såg honom när han hade uppträdande på Länsteatern. Efter det bar det av till Henrik i min klass på lite förfest. Vodka och öl. Han bor under restaurang Köpmannen, kockarna och kallskänkorna stod och rökte i samma gränd, typ utanför hans dörr, det var som om vi insstränkte lite på deras privata område, deras enda fristad från det svettiga köket.
Sen gick vi till Lillebror. Vilket nu får mig att associera till Lillbrorsan, lustig kille jag och Catta stötte på i sommras. Smeknmanet lillnrorsan tillkom på det vis att vi hade väldigt svårt att uttala han rikigta namn och det var hans storebrorsa Tony vi lärde känna först. Men lillbrorsan var inte så liten, mycket större än Tony, eller i alla fall bredare. Mycket bröstmuskler och stor mage.
Well. Jag har suttit här länge. Jag har bakat en kladdkaka också. Nu måste jag läsa manus och sen sova, jag är ganska trött och bakis det var längesen jag drack.
Buenas!
fb
Bilden på mig med Isak utomlands. Mitt ansikte ser ut som en knådad deg eller en apelsin. Det är så jag vill se ut. Det är så jag vill vara. Ha skrattgropar över hela ansiktet.
För det är sant. Jag får det. Ju större jag ler, desto fler blir skrattgroparna. Och Isak fick mig att le, inte sådär gräsligt tillgjort med tänderna utan med skrattgroparna.
Some kind of toching the bottom maybe to feel like go up again
vattnet är ljummet och smakar daggmask.
Helgen. Jag har varit utanför dörren i ca fem minuter.
Överkonsumption av Tv och mat. Vänt på dygnet. Bara umgåtts med familjemedlemmar.
Igår gick jag och la mig kl halv sex.
Lyssnade på radion vid tiden när jag stod och diskade och de hade frågesport mellan två gubbar.
Det visade sig att de kände varrann och träffades (hördes?) såhår i radio kl fem på morgonen efter vad som verkade vara ganska lång tid.
Sen fick de svara på fem frågor om Fårö :D
Som summeringen på denna weekend gör jag en "bra" och en "dåligt" lista.
Fett med bra helggrejj: Baka kladdkaka, se rysk långfilm om familjerelationer
Helgaktiviteter som bor på botten: Äta, äta och äta utan stopp, sträckse Den rätte för Linda Rosing och bli arg om någon stör, inte vistas utanför sin mammas lägenhet
Jag antar att jag försöker ta igen mig imorgon. Då börjar jag skolan kl nio, blir förhoppnmingsvis intressant. Sedan ska jag gå på visning av en lägenhet, hämta ut acne-medicinen på apoteket och läsa manus. Och inte att förglömma se Svenska hollywoodfruar på Tv på kvällen ;)
kuk
jag vill va en man jag vill va en man, jag vill ha en kuk.
Jag faller ner ner ner. Utan att riktigt bry mig.
Jag väntar på plingande ljud från telefonen och datron.
Det enda som talar om att jag lever.
Så jävla patetiskt.
Ett litet ljud ger mig värme.
Men det är ont om dem.
Jag får ju inte må för bra.
Jag kollar på den rätte för rosing på webb tv. undra hur många timmar av sitt liv man har slösat bort på att sitta framför datorn.
Jag smsessar med en person som är så långt borta. Som jag vill ha. Som jag bestämt mig för att låta vara. Men jag har tappat allt sånt omdöme.
Jag skriver hur söt han är.
Jag skriver att han är horig.
Jag skriver att jag inte vill ligga med honom.
Jag skriver snuskiga sms till honom.
Han svarar.
Han svarar inte.
Han älskar med mig.
Men han älskar inte.
Lamentablemente
Jag har alltid haft en spärr. Jag vet inte hur jag ska släppa på den och jag vet inte om den nån gång varit helt borta. Men jag känner den hårt vissa gånger. Jag kommer ingenstans eftersom jag ite givit något själv. Jag känner hur den trycker över bröstet ibland när jag är med folk och sen släpper den när jag är ensam och då kan jag gråta. I sanningens namn kan jag gråta över hur fel det blir av den jävla spärren.
Jag söker bekräftelse på skamliga sätt, jag slappnar av framför en skärm där jag kan gömma mig från omvärlden.
Jag drömmer och fördömmer att mina drömmar aldrig slog in och jag pratar i imperfekt fast jag bara är 20.
I cant handle the fact that everything must be good. Even the bad.
Everything has to be perfect even the not soo perfect.
My sorrow and your sorrow must be something good and beautiful,
something people can understand and maybe sympatise to.
We must mot feel sorry for our selfs, we must not give upp,
we must act like good people.
We cant complain all the time.
We cant be too selfdestructive.
We can be strange but in a perfekt way only.
We have to have intresting problems.
We have to come out likwe winners in the end.
If not, nobody will care for us and we will dissaper like alla the other broken losern down the gutter.
And we wont probably care either.
