I snarskogen

Jag ar genomsvettig eftersom jag dricker en kopp te. Aven fast jag duschade idag. ISkallt i mitt djungelhus. Forsta dushen pa dagr. JAg har jobbat i mitt flottiga har. Dock har jag turen att se ok ut efter manga uteblivna duschar. JAg har inte kunnat. Min mage brakar hela natten och huvudet varker pa dagen. JAg ater daligt. Kanske vander det nu. Hyresvardinnan vackte mig imorse och bad om en del av hyran for att betala tradgrads amstaren. JAg tog mig upp hur sangen svettig och ont med ett hal i magen av hunger som jag var radd att bota. Hon fragade hur det var med mig och sedan gav hon mig mat. Det ar en cool kvinna fran nicaragua. JAg aknde mig battre. Solen skiner igen ocksa. Efter maten och vila, hade jag kraften till den underbara kalla duschen i mitt djungelhus. Men som sagt, nu ar jag svettig igen. Jag tror aven det ar for att jag inte vet ngt. JAg svettas for att jag for forsta gangen inte vet vad jag ska skriva till honom. JAg tanker knappt a det. JAg tanker inte pa ngt jag gjort som ngt fel psykiskt. Kanske darfor det tar ut sig fysiskt. Jag svettas och far inte fram ord. Vill inte forlumela mig for det finns inget for mgi att saga.
Jag ar pa en niva da jag inte ar medveten.
For mig ar det normalt, helt tydligt efter det som skett, att vara upstoppad i alla hal. Inte bostavligen alltsa. Utan metaforiskt. Jag tackar inte nej. Jag tar emot for att jag vill.
Kanske var det darfor jag foll for en sot judisk kille fran NY. Faktum ar att Costa RIca ar lite som Gotland. Litet. Jag kande honom redan fran forsta stallet dar jag volontarade. En liten by i CAbuya. HAn bor dar nagra mander varje ar eftersom hans mamma har en halso-verksamhet dar. Han volontarar lite pa det stallet dar jag forst anlande som vi sedan lamande. I helgen spang Alec pa honom har i Puerto Viejo. Helt otippad var han har pa semester med familjen. Alec kom forbi mig pa cfeet och berattde nyheten. Lite senare kom Justin och halsade pa mig. Han ar lugnt entusiastik. Han har en samlad gladje i ogonen. Detta ar pojken jag pratade med en kvall i Cabuya pa en fest. Sot och smart for sin unga alder. Jag minns att han sa att det var sa synd att jag skulle aka precis nar vi mott varandra. Att det inte ar sa ofta han moter "cool intresting people here". TYdligen korsar manga stupid americans vagarna forbi. Haha. Att se honom har. Jag i min nyfunna, annu ganska ensamma tillvaro, dunkande huvud av ngt jag inte vet vad det ar kande ett mjukt kart aterseende.
Pa kvallen kom jag till Rocking J:s. J var dar. Agaren av hostelet. Mannen med kokainet och med sina forforiska handlingar. JAg stelnade men han hejade bara glatt. Justin sa att han pratat med honom och han fattade typ inte mkt. JAg tror J ofta ar hog.
Vi pratade. JAg hade redan eskorterats dit av en tico, en kille som hanger vid mitt cafe ibland. Jag foroskte misslyckat fa de bada att pola. Justin pratade pa mig med mig. VI betsamde oss for att ta en runda ute sa jag kunde visa honom min lilla ort.
Han var oppen nastan for oppen om att jag var vacker. Lite under hans niva av smarthet. Men han ar ocksa vacker. Men jag ar aldrig den som tror nagot om nagon. Inte forran han lutade sig narmare mig, strok lite med asniktet nara mitt och tittade pa mig med sina svart ogon. JAg vet inte vad han vill. Vi kysstes. Och det var mysigt. Jag ar smickarad att han gilalr mig. Han ar smart och sot och jagkunde prata med honom normalt. Ha en sarkastiskt ton. Ticosarna pratar inte rikigt sa. Och de ar itne trygga pa samma satt. HAn ar trygg for att han ar ung ganska blyg men anda vet vad han vill ha. Varfor itne tankte jag. Jag vet anda att det inte ar ngt mer an vad det ar. Jag bor pa andra sidan jorden. Men det ar alltid mysigt att pussas. Och att kanna sig lite forlaskad. Det ar som en rush. Det hadevarit langesen jag pratat ordentligt med nagon. HAr ar det mest backpackers som prtar om sian reseplaner och stallen de sett elelr ska se. VI behovde inte det. Vi bor bada har. Vi kunde prata om amchokulturen och ralph nader och om varandra.
Jag vet inte varfor jags vettas. JAg tro det ar teet anda. NU ar han i CAbuya igen. Och jag ar har ensam. Josef ar i SVrige.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0