aliiida

Jag biter mig i läppen. Tankfullt och för att den är mjuk att ha mella tänderna, jag biter lite hårdare, nästan för hårt. Och då blir jag varm. På tunnelbanan. ser jag ett lämpligt offer. Han kommer inte komma undan. Han stiger av, jag stiger av. Jag följer honom upp för trappan mot Hötorget, förbi och genom skaran av andra totalt ointressanta männsikor. Jag har tid, tid och huvudvärk, huvudvärk som måste botas. Han går ganska snabbt, fast ändå liksom spatserande. han har smala smalben och är nästan lite kobent. Jag är svag för de kobenta. Han ser åt höger när han ska över gatan, hans profil, en iraniernäsa, en såndär kran, fast håret har inte persisk färg utan svensk ljusbrunt eller som honung. Ser yvigt och mjukt ut, testerna som gungar på huvudet ser ut som fågelfjun. Hans armar ser ganska starka ut, jag vill se hur de ser ut under jackan. Vi går över gatan, jag bredvid honom nu. Han försvinner in på Akademibokhandeln. Försvinner fort in bland hyllorna, och jag efter. Han står vid en hylla och tittar efter böcker och jag står på andra sida hyllan, han är tillräckligt lång för att jag ska ha bra koll på honom. Han tittar i Ann Heberleins "En liten bok om ondska".

Jag går runt på andra sidan och låtsast leta efter samma bok, trycker mig mot hans jack-kropp och säger ursäkta och greppar ovänligt efter ett ex av boken. Han flyttar lite på sig, ger mig en kort blick som om ha verkar stött, sen ställer han tillbaka boken och avlägsnas, vandrar längre in i butiken.

Jag går till kassan och köper boken. Har honom i ögonvrån. Precis när jag är klar vid kassan ser jag hur han förvinner ut ur butiken och ner mot drottninggatan. Jag komemr ner bakom honom, ser på hans gång, hans koben-gång. Tilllsut vänder han sig om, jag stannar, han stannar och han stirrar på mig med något hetsigt i blicken. Sen tar han tag i min midja och bär upp mig, in på en liten sidogata, sätter omilt ner mig men håller kvar händerna runt min midja, så börjar han kyssa mig våldsamt. Mitt bakhuvud trycks mot den futkiga stenväggen och mitt hår klibbar mot fukten, min mun är så öppen som den kan bli. Jag sträcker ut handen och förösker skjuta bort hans ansikte, men han sträcker sig efter mig som en bestämd hungrig katt. Jag drar i hans hår och säger: "schh". Han släpper sina händer om min midja. Trycker ett av sina fingrar in i min mun, drar det åt sidan och smetar ut mitt saliv upp mot min kind. Trycker till lite med fingertoppen. Sen försvinner han in bland folkmassan.

Jag skyndar att rätta till min jacka och suckar.